En granne, en syster eller farfar, ett barn eller livskamrat. Dom finns där i ditt liv, ibland som hastiga möten vid postlådan eller i affären, i telefonen med ett sms eller runt köksbordet en vinterkväll.

Dom människor som finns - utgör ett kitt som håller ihop din historia. Somliga försvinner ifrån dig, nya kommer till.

Jag hade en granne när jag var barn som jag ibland gick in till efter skolan för att spela fia. Han var fåordig och lite besynnerlig tyckte jag. Ändå höll jag av honom. När jag var åtta år flyttade han och gav mig en vit ren i keramik. Jag neg och tackade men tyckte inte att presenten var något särskilt, den var riktigt ful. Åren gick och renen stod framme i mitt rum, när jag blev vuxen åkte den fram och tillbaka mellan mina boenden. Den fick till och med följa med till Stockholm då jag jobbade där. I dag står renen i mitt vardagsrum och jag får berätta historien om grannen för mina barn. Den får mig att ständigt bli påmind om att ha hjärtat öppet för nya möten. Människorna som passerar genom ditt liv kan ha större betydelse än du först tror.

Snart kommer en högtid då många passar på att träffa de närmaste. Jag är privilegierad att få ha min familj omkring mig även det här året, men det är inget som jag kan ta för givet. Vi alla lever dag för dag och vem som helst av oss kan få ett besked där precis allt vänds upp och ner.

Jag kommer att möta den kalla och mörka vintertiden i ljus och värme med människorna omkring mig, kanske kan man säga att jag försöker ta vara på allt gott.

Må inget tas ifrån mig.

All min värme till er - GOD JUL!

 

I dag lyssnar jag på:   

Utan dina andetag – Kent

Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
om du inte ser på
och genomskinlig grå
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag