Omsätta sina förråd

 


Gång på gång slås jag av hur svårt det är att ha full koll på mitt hemförråd av livsmedel. Eftersom jag har större förråd än familjen hinner omsätta idkar jag lite byteshandel med vänner på sådant som snart behöver omsättas. Till exempel kan jag få ägg från grannens höns eller hjälp med snöröjning nån gång mot en blandad kasse med konserver, ris, pasta, matolja och havregryn.

I dag upptäckte jag ett helt gäng chokladkakor som jag aldrig skulle hinna använda.  Så när jag bakat några omgångar småkakor med hackad choklad levereras den här raden till någon annan familj som bjudit mig två flaskor vin i utbyte. 

Så mitt tips är att ha en plan för sånt man vet tillhör kategorin "extra stort lager" så att inget behöver förfaras. Finns möjlighet att bara "ge bort" till någon som behöver är ju det också en bra sak - men inget ska kastas!

Tillbaka

Under rätt många veckor har jag knappt varit aktiv på sociala medier, inte heller nyhetsuppdaterat mig i någon egentlig mening. Det har varit nödvändigt då jag har behövt lägga min kraft på det som jag tyckt varit allra viktigast under en påfrestande tid med sjukdom i familjen. När jag utvärderar just avsaknaden av information kan jag konstatera att jag mycket snabbt tappat kollen!

Hur är det då för människor som avsiktligt väljer bort det mesta av information som flödar? Möjligen är de ”friare” och kanske gladare för stunden. Men att vara ovetande om samhällets olika skeenden, aktuella diskussioner är nog inte alltid av godo tror jag. Att hitta en balans är nog lika klokt som viktigt.

Nu är det dags för mig att återgå till mer normalläge i livet med jobb, pianospelande och fortsatt prepperi.

Man kan inte vara förberedd på allt men det vore ju dumt att inte ha en plan för sånt som är möjligt att påverka.

Här tar bloggen slut

Min blogg tystnar för ett tag, kanske för alltid. Jag vill tacka dig som tittat in här och läst. Kanske har du snappat upp något om krisberedskap och sett till att du står bättre rustad. Glad blir jag i så fall. 

Jag önskar dig allt gott - ta hand om dig och lev varje dag. 

Känn min värme. 

Håll fast livet

När vi står inför något som vi är rädda för är det lätt att prioritera saker på ett annat sätt. När vi förstår att livet snart kan bli helt annorlunda eller i värsta fall ta slut.  Det blir inte så viktigt då att vara snabbast på bollen att kommentera politiska utspel eller frossa i nyflödet. Helt oviktigt är också vädrets långtidsprognos och veckans börsutveckling.

Det är nu man i stället tittar sin älskling djupt i ögonen, ger sina barn stora famnen och klappar om en kär arbetskamrat lite extra.

-

Vi är där nu, då vi har allt att vinna eller förlora. Vi vet att tiden tillammans kan ta slut. Vi njuter en god helgmiddag och mannen behöver vila. Jag hör honom säga från soffan:-"Jag har haft så fint liv tillsammans med dig, jag har varit så privilegierad.", innan han somnar. 

Må han fortsätta finnas!

En tanke från mig till alla människor som läser här, ta hand om och vårda dina relationer. Krama människorna du älskar och visa dem att de är viktiga. En dag kan de försvinna från dig. 

Kärleken är!

Toner i min kammare

För ett friskt liv. 

Vi klarar det här - eller hur?

I kväll spelar jag:

Hämta information - planera - vidta åtgärd

 


Det är mycket prat om den enskildes egna ansvar när det gäller krisberedskap. Många undrar hur man ska ordna med alternativ värmekälla och hur fort en lägenhet kyls ut vid vinterförhållanden under strömavbrott. På energimyndighetens webbplats finns en del att läsa om el och värmeavbrott.

Tex här kan du ladda ner broschyr som rör dig boende i lägenhet.

Får jag störa mitt i helgmyset?

I dag radiopratas det, skrivs i tidningar och olika sociala medier om häftet som kommer dimpa ner i alla svenska hushålls brevlådor om några månader. " Om kriget kommer" som bland annat talar om för oss hur kan förbereda och hantera naturkatastrofer, terrordåd, cyberhot, desinformation, höjd beredskap och krig. Sånt som vänder vår vardag upp och ner - där samhället inte fungerar precis som vi är vana vid. 

Ett välkommet häfte som ska läsas och sparas. Det är upp till var och en att ta till sig av informationen. Klok befolkning förstår och agerar därefter. Ditt och mitt ansvar. 

Jag har redan uppfattat olika typer av reaktioner på detta. Vissa blir oroliga, andra blir förbaskade och tycker att det är onödig skrämselpropaganda, några gör sig löjliga över politiker och myndigheter och häver ur sig spydigheter.  

Men de allra flesta uppskattar handfasta råd att ta till sig. Det är tryggare att veta hur man ska hantera en krissituation och förbereda sig i den mån det går. 

Tack för att du läste här och pausade helgmyset några minuter.

”Om kriget kommer”

Grönt är skönt

Jag går ut för att ta in det sista av grönkålen men är för sent ute. -En härlig känsla i alla fall att gräva bort snö och se något GRÖNT långt där nere! Framåt mars är det dags att så frön och ladda för kommande odlingssäsong, det ser jag fram emot.

Häromdagen när fick jag en ny leverans av älgkött och stuvade om i frysarna blev jag varse om allt gott som ligger där och väntar på att bli uppätet. Minnen från sommaren och hösten. Kantareller, hjortron, skogshallon, blåbär, rabarber, och vinbär till exempel. Jag är ivrig att plocka bär och svamp men glömmer lätt bort att äta av det ofta ofta. Eller så kanske jag samlar på mig mer än familjen kan omsätta.

Tänk ändå, det värsta av svartmörkrets tid är överstökat, nu har vi bara två mörka månader kvar här i Norr. Det är fint att dagdrömma om!

Målbild-Mormors skafferi

Att skaffa sig ett hemförråd är inget nytt som kommit nu i samband med ökad medvetenhet och diskussion om krisberedskap. Hemförråd var standard hos väldigt många tidigare, och är fortfarande  i stor utsträckning det hos dem som bor på landsbygden där samhällsservice inte finns att tillgå nära.

Ett hemförråd är helt enkelt ett reservlager med sånt du brukar använda.

Kanske minns du din Mormors skafferi? Det är en bra målbild. 

Jag fyller på mitt lager när det är extrapriser, på så sätt får jag dessutom lägre matkostnader. Jag handlar inte basvaror när jag behöver dem, dom köps innan, till klipp-pris!

Det är vettigt att ha en basberedskap hemma och det gäller det mesta som du använder och förbrukar.

Med ett välfyllt hemförråd har du automatiskt bättre förutsättning att vara uthållig om din vardag vänds upp och ner. Till exempel vid ett långvarigt strömavbrott eller ett oväder.

KRISKUNSKAP

 


Jag får väl ändå säga att det har hänt något med samtal och tankar runt krisberedskap den senaste tiden. Det går långsamt i rätt riktning. På arbetsplatsen hör jag kollegor som tidigare knappt reflekterat över vår sårbarhet som nu försett sig med vattenreserv och alternativa värmekällor till sin bostad. Släktningarna som bor i Stockholm har efter julens snack hemma hos oss ordnat med reservtoalett, extra lagringsbar mat och ljuskällor. Jag har sett anslag i närmaste ort om studiecirkel i Krisberedskap och första hjälpen. Otroligt välkommet!

När var och en har backup av praktiska saker och förnödenheter klarar hela samhället en oförutsedd händelse så fantastiskt mycket bättre.

Känslan för den enskilde att inte vara hjälplös går inte att värdera nog!

Vet du inte hur du ska tänka om vad som behövs finns mängder av bra information och checklistor på nätet. Till exempel:

https://www.dinsakerhet.se/krisberedskap

http://www.civil.se/tips-rad/elavbrott/

https://urvaken.com/prepping/preppning-en-sund-nyborjarguide/

http://svenskprepper.se/2015/07/23/minsta-mojliga-forberedd/

Från fest till kris

 


Årets stora släktsamankomst är över och jag har precis sofflandat och dragit en ullfilt runt mig. Vi har haft det fint på alla vis men nu välkomnar jag vardagen igen. Jag funderar på vad som händer när man är väldigt många fler som bor tillsammans i ett hus dag efter dag. 

Det blir ofantligt mycket disk. Det går mycket mat. Det blir skräpigt och stökigt.  Prylar som annars har sin givna plats får "fötter" och är svåra att finna när man behöver dem. Alla har olika sov/ matvanor. Ett berg av sopor växer fort fram. Förvånat tittar jag på antalet urdruckna vinflaskor och kan inte minnas att vi druckit särskilt mycket...

Till nästa år ska jag styra upp bättre fördelning av ansvar för de olika måltiderna. Vem som gör vad. Jag kommer oxå be var och en hålla efter sin egen röra - vänligen men bestämt! Kanske ber man samtliga hålla egna sängkläder så att jag slipper den gigantiska tvätten?

Det är trevligt med gemenskap men jag tror att disciplin underlättar om man ska bo tillsammans ett tag. Eftersom jag funderar mycket runt krisberedskap kan jag inte låta bli att tänka på hur det skulle se ut om samma gäng människor skulle bo i mitt hus under just krisartade omständigheter.

Små blöjbarn. Några gamlingar som behöver hjälp med hygien och förflyttning. En diabetiker. En svårt sjuk människa i väntan på livsviktig operation...

Vi skulle behöva ransonera mat och kanske medicin, göra matsedel för att optimera näringsintag/ hushålla resurserna, om strömmen skulle vara borta skulle vi behöva turas om att elda för att hålla kylan väck  (julhelgen bjöd -20 grader) , vatten skulle behöva hämtas i älven. Sängplatserna skulle göras om och det skulle inte längre vara tal om att sova i egna rum. När engångstallrikar, muggar och bestick tagit slut skulle disken bli ett problem...Ja listan kan göras väldigt lång.

Trots att vi har det väl förberett för en oväntad situation skulle det bli bökigt och då törs jag inte tänka på hur det blir för dem som inte haft en tanke på att tillvaron kan vändas upp och ner.

Se om ditt hus! Krisberedskap är smart.

Ha varandra





En granne, en syster eller farfar, ett barn eller livskamrat. Dom finns där i ditt liv, ibland som hastiga möten vid postlådan eller i affären, i telefonen med ett sms eller runt köksbordet en vinterkväll.

Dom människor som finns - utgör ett kitt som håller ihop din historia. Somliga försvinner ifrån dig, nya kommer till.

Jag hade en granne när jag var barn som jag ibland gick in till efter skolan för att spela fia. Han var fåordig och lite besynnerlig tyckte jag. Ändå höll jag av honom. När jag var åtta år flyttade han och gav mig en vit ren i keramik. Jag neg och tackade men tyckte inte att presenten var något särskilt, den var riktigt ful. Åren gick och renen stod framme i mitt rum, när jag blev vuxen åkte den fram och tillbaka mellan mina boenden. Den fick till och med följa med till Stockholm då jag jobbade där. I dag står renen i mitt vardagsrum och jag får berätta historien om grannen för mina barn. Den får mig att ständigt bli påmind om att ha hjärtat öppet för nya möten. Människorna som passerar genom ditt liv kan ha större betydelse än du först tror.

Snart kommer en högtid då många passar på att träffa de närmaste. Jag är privilegierad att få ha min familj omkring mig även det här året, men det är inget som jag kan ta för givet. Vi alla lever dag för dag och vem som helst av oss kan få ett besked där precis allt vänds upp och ner.

Jag kommer att möta den kalla och mörka vintertiden i ljus och värme med människorna omkring mig, kanske kan man säga att jag försöker ta vara på allt gott.

Må inget tas ifrån mig.

All min värme till er - GOD JUL!

 

I dag lyssnar jag på:   

Utan dina andetag – Kent

Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
om du inte ser på
och genomskinlig grå
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Accusator



I morse var några väldigt upprörda över att snöröjning inte utförts på arbetsplatsens parkeringen före klockan sju. Där låg en dryg decimeter snö och det var tydligen tillräckligt för att skapa dålig stämning och irritation.

 

Om det är så lite som behövs vill jag inte tänka tanken på hur reaktionerna skulle bli vid ett långt strömavbrott med svårigheter att handla mat och andra förnödenheter till följd. Vi är så vana vid att allting ska vara exakt som det brukar, dag efter dag. Inga avvikelser får förekomma då det rubbar livsmönstret för oss. Vi räknar iskallt med att ”någon” ser till att allt fungerar.


När vi klagar och piper över småsaker och gör oss hjälplösa finner vi knappast några lösningar eller hittar nya sätt att hantera motgångar. 15 centimeter nysnö är till exempel ingen stor sak att sprida ilska över. Det är vinter, det är kallt och snön singlar ner över oss.

Man kan utrusta sin bil med bra däck, skaffa snöspade och varma kläder.


Precis på samma sätt kan man tänka och förbereda sig för strömavbrott, det är enkelt att skaffa hem sånt som gör ett elavbrott mer uthärdligt. Det är klokt att förbereda sitt liv så att kriser, stora som små blir lättare att hantera.


Gnäll mindre - bli lösningsorienterad istället!

Ett ögonblick

  


Det var vackert ikväll när jag åkte genom skogen på väg hem. Ljus, stjärnor och vackerpynt smyckade varje hus i byarna och medan bilen susade fram sjöng jag -för full hals Oh holy nigth och Ave Maria.

Tänker på vad musik kan göra i en människa för en människa. Musik är en naturlig och självklar ingrediens i mitt liv så långt jag kan minnas. Musik ger inspiration, kraft, tröst och glädje!!

I går kväll var jag på en konsert och det känns i hela kroppen i dag. Nya tankar föds ur texter och musikslingor har etsat sig fast. Toner som trollar, toner som berör på djupet långt där inne. Jag skulle vilja säga att det är ett sätt att förstå sig själv och komma närmare det som en del kallar själen. En slags andlighet.

Till dig som ska på julkonsert eller barnens luciafiranden så småningom vill jag tipsa om att slopa mobilen och dess kamera och blåaktiga sken. Var med i stunden och förvandla det du ser och upplever till fina minnen att bevara inom dig i stället. Lev här och nu - små ögonblick då och då.

Uppdatering

Två månader har snart gått sedan svartmörkret kom. Tre återstår, men det känns redan lite bättre!

Kanske det är ljusterapilampan, intag av D-vitamin och snöns mjuka täcke som tillsammans lindrar och gör gott. Jag har också tagit rejäl paus från sociala medier och nyhetsinhämtande från världens alla hörn och finner det rätt behagligt att göra min livsbubbla mindre.

Närvaron till människorna i min närhet blir tydligare och liksom innerligare under vintern. Att sitta nära, nära ett litet barn och högläsa långa stunder är något att njuta av. Stillheten och sättet att kommunicera genom en saga eller berättelse är stort. Ibland påminns jag att oftare se folk i ögonen när jag talar, det är lätt att säga något i farten – eller i flykten. Ögonkontakt är respekt och närvaro. Bra att tänka på både i jobbet och privat.

Jag har påbörjat lite adventspyssel hemma, lådorna har burits fram och det känns mysigt att det nu är dags för stjärnor, amaryllisar, ljus och kakbak. Det här med traditioner är aldrig så tydligt som den här tiden. Mormors recept åker fram och de ärvda dukarna stryks. Traditioner fungerar som ett slags kitt för mig. Jag limmar liksom ihop det som annars skaver. Vi har väl alla något sånt – som skaver?

Sent i går kväll gick jag över gården till uthuset för att hämta in krukor jag behövde till hyacinterna. Det var faktiskt vackert att lysa med ficklampan mot snö-tyngda granar i det förbannade svartmörkret. Mäktigt på nåt vis. Knäpptyst, kallt och helt vindstilla. Som att skogen tagit en välgörande livspaus. Jag låter mig famnas lite av den.

Äldre inlägg

Nyare inlägg